De pennor som faktiskt påträffades i Europa bar äkta satsnummer, äkta 2D-koder och äkta serienummer. Det som avslöjade dem var inte hur de såg ut — det var vad databasen svarade när numret slogs upp. Och den frågan ställs på ett enda ställe i hela kedjan.
Ett. Utseendet avgör inte frågan. I det europeiska fallet hade förfalskningarna kopierat äkta satsnummer, äkta 2D-koder och äkta serienummer från riktiga förpackningar. Det som avslöjade dem var att serienumren visade sig inaktiva när de skannades i EU:s verifieringssystem.
Två. Den skanningen sker när läkemedlet lämnas ut på apotek. Det betyder att den som skaffar en penna utanför den kedjan inte har misslyckats med kontrollen — hen har passerat förbi det enda steg där kontrollen över huvud taget utförs.
Tre. Den skada som faktiskt rapporterats är inte en förstärkt biverkan av läkemedlet. I fem bekräftade brittiska fall innehöll pennorna insulin i stället för det som stod på etiketten, och de allvarliga effekterna handlade om lågt blodsocker — en risk som det äkta preparatet i monoterapi inte bär.
Den 18 oktober 2023 meddelade Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att förfyllda pennor felaktigt märkta som Ozempic (semaglutid, 1 mg, injektionsvätska) hade identifierats hos partihandlare i EU och Storbritannien. Etiketterna var på tyska, och pennorna kom från partihandlare i Österrike och Tyskland. Tyska och österrikiska myndigheter utfärdade därefter beslut om bristande efterlevnad av god distributionssed mot de berörda partihandlarna.
Åtta månader senare, den 19 juni 2024, utfärdade WHO Medical Product Alert N°2/2024 om tre förfalskade satser av Ozempic, upptäckta i Brasilien (oktober 2023), Storbritannien (oktober 2023) och USA (december 2023). WHO anger att produkterna hade tillhandahållits i den reglerade distributionskedjan, och att tillverkaren bekräftat att samtliga tre var förfalskade.
| Uppgiften på förpackningen | Var den äkta? | Vad det innebär |
|---|---|---|
| Satsnummer | Ja — hämtade från äkta Ozempic-förpackningar. I ett av WHO:s tre fall var satsnumret i sig äkta medan produkten var förfalskad. | Ett satsnummer som stämmer bevisar ingenting om innehållet i pennan. |
| 2D-kod | Ja — kopierad från riktiga förpackningar. | Koden går att skanna och ser korrekt ut. Det är svaret från registret, inte koden, som bär informationen. |
| Unikt serienummer | Ja som sträng — men inaktivt i systemet vid skanning. | Detta var signalen som varnade dem som hanterade produkterna. Den syns bara vid uppslagning. |
| Innehållet i pennan | Nej. | Den enda uppgift som inte gick att kontrollera genom att titta — och den enda som avgör vad injektionen gör. |
Det är värt att stanna vid vad tabellen visar. Förfalskningen bestod inte i slarvigt efterapade uppgifter, utan i korrekt avskrivna uppgifter på fel produkt. Allt som en person rimligen kan läsa av på en förpackning var riktigt. Det enda som skilde var något som inte står tryckt någonstans: om numret fortfarande var aktivt i registret.
Källor: EMA, EMA alerts EU patients and healthcare professionals to reports of falsified Ozempic pens, 18 oktober 2023. WHO, Medical Product Alert N°2/2024: Falsified OZEMPIC (semaglutide), 19 juni 2024.
Den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA publicerade den 23 november 2023 en säkerhetsuppdatering om förfalskade Ozempic- och Saxenda-produkter. Fram till den 20 november 2023 hade myndigheten tagit emot 16 rapporter om köp eller användning av produkter som uppgavs innehålla semaglutid eller liraglutid och som misstänktes vara förfalskade. I fem bekräftade fall innehöll pennorna insulin. Några av mottagarna vårdades på sjukhus och behövde akut vård, och bland de allvarliga effekter som rapporterades fanns hypoglykemisk chock. MHRA formulerar det rakt: pennor innehållande insulin, ommärkta som Ozempic, har beslagtagits i Storbritannien.
Semaglutid i monoterapi stimulerar insulinfrisättningen glukosberoende — insulin frisätts när blodsockret är förhöjt och effekten avtar när det normaliseras. Det är precis den egenskapen som gör att preparatet i sig inte orsakar hypoglykemi, och det är en av de saker människor litar på när de tar det.
Tillfört insulin har inte den egenskapen. Det sänker blodsockret oberoende av var nivån ligger. En penna som är märkt som semaglutid men innehåller insulin bär därför inte en förstärkt version av läkemedlets egna risker — den bär en risk som det äkta läkemedlet uttryckligen inte har.
Det gör felet omöjligt att förutse inifrån. Den som injicerar utgår från en säkerhetsprofil som inte gäller för det hen faktiskt har i handen, och det finns ingen erfarenhet av det äkta preparatet som förbereder på utfallet.
Källa: MHRA, Drug Safety Update volym 17, nummer 4, november 2023: Ozempic (semaglutide) and Saxenda (liraglutide): vigilance required due to potentially harmful falsified products, publicerad 23 november 2023. Larmnumret 112 är den svenska motsvarigheten till det nummer MHRA anger för brittiska förhållanden.
EMA skriver i sin varning att rapporterna om förfalskningar kom i kölvattnet av den ökade efterfrågan på Ozempic, som också hade lett till en bristsituation. Den brittiska beslagsstatistiken pekar åt samma håll med ovanlig tydlighet: 369 pennor fram till oktober 2023, och ingen enda före januari samma år.
Det säger något om orsaksriktningen som är lätt att missa. Förfalskningar av GLP-1 är inte en konstant bakgrundsrisk som alltid legat i klassen. De uppstod som svar på ett gap mellan efterfrågan och laglig tillgång. För den enskilde öppnar sig det gapet av två skäl, och båda är redan beskrivna på den här sajten: leveransen stoppar, eller kostnaden gör det.
När ett preparat inte går att få tag på uppstår ett tomrum som någon fyller. Apoteksledet kan inte lösa en brist i klassen genom utbyte, eftersom GLP-1-preparaten inte är utbytbara mot varandra — vilket gör tomrummet längre och mer förutsägbart än vid andra läkemedel.
När en behandling är tänkt att pågå på obestämd tid blir priset per månad till slut en fråga om årtionden. Den som söker en billigare väg söker sällan ett annat läkemedel — hen söker samma läkemedel billigare, vilket är exakt den efterfrågan en förfalskning är byggd för att möta.
Varje läkemedelsförpackning i EU bär en unik 2D-kod och ett serienummer som kan spåras i ett EU-gemensamt elektroniskt system. Systemet infördes genom EU:s regelverk mot förfalskade läkemedel, och dess funktion är enkel: numret slås upp och avaktiveras när förpackningen lämnas ut. Ett nummer som redan är inaktivt, eller som aldrig varit aktivt, ger ett svar som avviker.
Det var precis så det europeiska fallet upptäcktes. Inte genom en granskning av etiketten, utan genom att uppslagningen svarade fel.
Detta är sidans egentliga besked. Frågan ”hur vet jag att pennan är äkta?” har inget svar som en enskild person kan ge sig själv genom att titta noga. Svaret produceras av ett system, vid ett bestämt tillfälle, på ett bestämt ställe. Man kan använda det systemet eller stå utanför det. Man kan inte återskapa det hemma.
För nätapotek finns en gemensam EU-logotyp som alla lagligt registrerade aktörer ska visa. Den är klickbar och ska leda till det nationella registret över godkända aktörer i det land vars flagga logotypen visar. Där ska säljaren finnas i listan. Gör den inte det, ska köpet inte fullföljas.
Det svenska registret över godkända nätaktörer förs av Läkemedelsverket och nås genom att klicka på logotypen. Ordningen spelar roll: man klickar på logotypen på säljarens sida och kontrollerar att säljaren finns i myndighetens lista — man söker inte upp en lista som säljaren själv länkar till som bevis.
Källa: EMA, Buying medicines online, senast uppdaterad 13 oktober 2023. Regelverket för den gemensamma logotypen framgår av direktiv 2001/83/EG i dess lydelse enligt direktiv 2011/62/EU om förfalskade läkemedel och av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 699/2014; kraven på nationella register och på att logotypen ska visas gäller sedan den 1 juli 2015.
Det finns en sak till som är värd att säga, och den handlar mindre om förfalskningar än om allt annat som skrivs om GLP-1 — den här sajten inräknad.
Varje resonemang om det här läkemedlet förutsätter tyst att pennan innehåller det etiketten påstår. Doseringsscheman, biverkningsprofiler, halveringstider, tidsfönster för missade doser, interaktioner med andra läkemedel, utsättningsplaner: samtliga är villkorade av att substansen är den angivna. Antagandet är normalt så välgrundat att ingen skriver ut det, eftersom kedjan från tillverkare till apotek är byggd just för att göra det välgrundat.
Utanför den kedjan gäller antagandet inte längre — och när det faller tar det med sig allt som byggts ovanpå. Det är därför den här frågan inte är en av många säkerhetsfrågor i raden, utan den som ligger under de andra. En dosdiskussion om en penna med okänt innehåll är inte en dosdiskussion.
PROAKTIV utreder behandlingen i sin helhet — metabol respons, kroppssammansättning och en plan för avveckling när det är rätt väg. Den som vet vad planen är hamnar mer sällan i det läge där en osäker penna framstår som ett alternativ.
Läs om avveckling Metabol utredningIbland, men det är inte en kontroll man kan luta sig mot. WHO listar fyra tecken att titta efter: en skala som sticker ut ur pennan när dosen ställs in, en etikett av dålig kvalitet som inte fäster ordentligt, stavfel på kartongens framsida, och satsnummer som finns med i myndighetens varningslista. EMA påpekar samtidigt att det finns skillnader i utseende mellan den förfalskade och den äkta pennan, men att de bilder som publicerats bara är exempel och att förfalskningar med andra kännetecken sannolikt förekommer. Det avgörande är att de pennor som faktiskt påträffades i Europa bar äkta satsnummer, äkta 2D-koder och äkta serienummer. Den som enbart läser på förpackningen läser alltså uppgifter som kan vara korrekt avskrivna från en verklig produkt.
En databasfråga. Varje läkemedelsförpackning i EU bär en unik 2D-kod och ett serienummer som kan spåras i ett EU-gemensamt elektroniskt system. När förpackningarna med det förfalskade Ozempic skannades visade sig serienumren vara inaktiva, och det var den signalen som varnade dem som hanterade produkterna. Skillnaden mellan äkta och falsk låg alltså inte i något man kunde se på pennan, utan i vad systemet svarade när numret slogs upp. Det är en viktig skillnad, eftersom en uppgift som är avskriven från en äkta förpackning ser exakt lika äkta ut som originalet — men bara en av dem kan vara aktiv i registret vid utlämnandet.
Den dokumenterade skadan i de brittiska fallen var lågt blodsocker. MHRA rapporterade fem bekräftade fall där pennor märkta som Ozempic eller Saxenda i stället innehöll insulin. Några av mottagarna vårdades på sjukhus och behövde akut vård, och bland de allvarliga effekterna fanns hypoglykemisk chock. Det är värt att stanna vid varför just det är anmärkningsvärt: semaglutid i monoterapi stimulerar insulinfrisättningen glukosberoende, alltså bara när blodsockret är förhöjt, vilket är skälet till att preparatet i sig inte ger hypoglykemi. Tillfört insulin verkar oberoende av blodsockernivån. Skadan i de fallen var därför inte en förstärkt version av läkemedlets egna biverkningar utan en risk som det äkta läkemedlet inte bär — och den kan inte förutses av den som tror sig injicera semaglutid.
Sluta använda pennan och sök vård akut om du får symtom på lågt blodsocker. MHRA anger yrsel, svettningar och dimsyn som tecken att söka vård för omgående, och kramper eller medvetslöshet som skäl att larma akut — i Sverige 112. Ta med dig pennan till vården, eftersom den talar om vad du kan ha fått i dig. Spara den även i övrigt: myndigheterna vill ha misstänkta förfalskningar kvar för analys, och en penna som slängs kan varken undersökas eller kopplas till andra fall. Rapportera misstanken till Läkemedelsverket. Om du mår bra men är osäker på ursprunget är rätt ordning ändå densamma: använd den inte, behåll den, och ta kontakt.
Det är en gemensam logotyp som alla nätaktörer i EU som lagligen säljer läkemedel ska visa på sin webbplats. Den är klickbar, och klickar man på den ska man hamna i det nationella registret över godkända aktörer i det land vars flagga logotypen visar — där ska säljaren finnas med i listan. En detalj går emot intuitionen och är värd att lägga på minnet: den nationella flaggan är en integrerad del av logotypen, och bara flaggor från EU:s medlemsstater samt Norge, Island och Liechtenstein får visas. En logotyp som visar EU-flaggan är enligt EMA inte äkta. Många läser en EU-flagga som en starkare garanti än en nationell flagga. Här är det tvärtom.
För att efterfrågan sprang ifrån tillgången. EMA skriver i sin varning att rapporterna om förfalskningar kom i kölvattnet av den ökade efterfrågan på Ozempic, som också hade lett till en bristsituation. Den brittiska beslagsstatistiken pekar åt samma håll med ovanlig tydlighet: fram till oktober 2023 hade MHRA beslagtagit 369 misstänkt förfalskade Ozempic-pennor, och ingen av dem hade beslagtagits före januari 2023. Det säger något om ordningsföljden. Förfalskningarna är inte en slumpmässig bakgrundsrisk som alltid funnits i klassen, utan ett svar på ett gap mellan vad människor ville ha och vad som gick att få tag på lagligt. Samma gap uppstår för den enskilde av två skäl: leveransen stoppar, eller kostnaden gör det.
Kontrollen är inte en garanti, men den finns och den har en bestämd plats. I det europeiska händelseförloppet 2023 påträffades pennorna hos partihandlare, och EMA angav att det inte fanns något som tydde på att förfalskade pennor hade lämnats ut till patienter från lagliga apotek. WHO:s varning året därpå är mer obekväm: de tre satserna hade tillhandahållits i den reglerade distributionskedjan i Brasilien, Storbritannien och USA. Slutsatsen bör därför inte överdrivas åt något håll. Det legala ledet är en kontrollpunkt som kan missa, men det är den enda kontrollpunkt som existerar. Utanför den kedjan görs ingen verifiering alls — inte för att någon slarvar, utan för att det inte finns något steg där den skulle utföras.
Det som driver en person ut ur den lagliga kedjan är nästan alltid ett av två skäl: läkemedlet gick inte att få tag på, eller det blev för dyrt att fortsätta med. Båda är egentligen frågor om hur länge behandlingen ska pågå och vad som händer när den upphör — alltså avvecklingsfrågan, ställd av omständigheterna i stället för av patienten. Att lösa den frågan med en billigare penna från en okänd källa besvarar den inte, den flyttar bara risken och lägger till en ny. Den som har en plan för hur behandlingen ska sluta hamnar mer sällan i det läge där en osäker penna framstår som ett rimligt alternativ.
Källor: European Medicines Agency, EMA alerts EU patients and healthcare professionals to reports of falsified Ozempic pens, 18 oktober 2023. World Health Organization, Medical Product Alert N°2/2024: Falsified OZEMPIC (semaglutide), 19 juni 2024. Medicines and Healthcare products Regulatory Agency, Drug Safety Update vol 17, nr 4, november 2023: Ozempic (semaglutide) and Saxenda (liraglutide): vigilance required due to potentially harmful falsified products, publicerad 23 november 2023. European Medicines Agency, Buying medicines online, uppdaterad 13 oktober 2023, med regelverket i direktiv 2001/83/EG som ändrat genom direktiv 2011/62/EU och kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 699/2014. Sidan anger inga priser, ingen dosering, inga inköpskanaler och inga uppgifter om regler för privat införsel.