Två svenska dokument styr den här situationen. Det ena reglerar förberedelserna inför koloskopi och nämner inte GLP-1 med ett ord. Det andra nämner GLP-1 men är skrivet för narkos och djup sedering. Den som tar Ozempic, Wegovy, Mounjaro eller Saxenda och kallas till en tarmundersökning hamnar mellan dem.
Ett. Berätta att du tar ett GLP-1-läkemedel när undersökningen bokas, inte när du kommer dit. Beslutet om utsättning, fasta och laxering fattas av endoskopienheten, och det beslutet blir bättre om de vet om läkemedlet i förväg.
Två. De två frågorna som ställs blandas ständigt ihop, trots att de gäller olika delar av kroppen och har olika konsekvenser. Vid gastroskopi handlar det om vad som finns kvar i magsäcken under sedering — en säkerhetsfråga. Vid koloskopi handlar det om hur väl laxeringen hinner arbeta — en kvalitetsfråga.
Tre. Det som är kraftigt och samstämmigt förhöjt i studierna är ett mätvärde: kvarvarande maginnehåll. Det som skulle vara den verkliga skadan, aspiration, är inte avgjord och namngivna studier pekar åt olika håll. Att blanda ihop de två storheterna är precis vad riktlinjerna internationellt har bråkat om sedan 2023.
Det ovanliga med den här frågan är inte att riktlinjerna säger emot varandra. Det är att den svenska riktlinje som styr förberedelsen och den svenska riktlinje som styr läkemedlet aldrig möts.
| Dokument | Vad det reglerar | Vad det säger om GLP-1 |
|---|---|---|
| Svensk gastroenterologisk förening, nationell riktlinje Förberedelser inför koloskopi, fastställd 28 april 2022, baserad på ESGE:s riktlinje från 2019 | Kostrestriktioner, laxering, tidsintervall och hur tarmrengöringen ska värderas. | Ingenting. Läkemedelsgruppen förekommer inte i dokumentet. Riktlinjen är fastställd innan den svenska GLP-1-användningen växte till sin nuvarande omfattning, och har revideringsdatum satt till 28 april 2026. |
| SFAI, Preoperativ fasta för vuxna och barn, uppdaterad 22 januari 2024 | Fasta och utsättning inför allmän anestesi och djup sedering. | GLP-1-receptoragonister bör sättas ut inför elektiva ingrepp — en dag vid daglig dosering, en vecka vid veckodosering. SFAI skriver själva att kunskapsläget är begränsat. |
Det ger en obekväm mellanposition. En koloskopi i Sverige utförs i regel med lätt sedering eller utan sedering alls, och faller därmed inte självklart under den anestesiologiska riktlinjens tillämpningsområde. Samtidigt säger det dokument som faktiskt handlar om koloskopiförberedelser ingenting om läkemedlet. Ingen av texterna är fel. Ingen av dem täcker heller skärningspunkten.
Det praktiska svaret på ett sådant gap är inte att patienten fattar beslutet själv, utan att informationen når fram i tid till den som ska fatta det. Därför ligger tyngdpunkten på den här sidan på när man berättar, inte på vad man ska göra.
Källor: Svensk gastroenterologisk förening, Förberedelser inför koloskopi, nationell riktlinje 2022 (arbetsgruppens ordförande Daniel Sjöberg; datum för fastställande 2022-04-28, datum för revidering 2026-04-28), baserad på Hassan C et al, Bowel preparation for colonoscopy: ESGE Guideline — Update 2019, Endoscopy 2019;51(8):775–794. SFAI, Preoperativ fasta för vuxna och barn, uppdaterad 22 januari 2024. SFAI-riktlinjen behandlas utförligare på vår sida om GLP-1 inför operation.
Sedan 2023 har en rad studier undersökt hur mycket maginnehåll som finns kvar hos GLP-1-användare som fastat enligt gällande rutin inför en gastroskopi. Riktningen är entydig. Silveira och medarbetare rapporterade sambandet redan 2023 i Journal of Clinical Anesthesia. Garza och medarbetare fann i American Journal of Gastroenterology 2024 ökad förekomst av fast maginnehåll vid gastroskopi, särskilt hos patienter med komplicerad diabetes. Sen och medarbetare visade i JAMA Surgery 2024 att kvarvarande maginnehåll förekom i hög utsträckning även efter en hel veckas utsättning med adekvat preoperativ fasta — alltså att själva utsättningen inte gav den riskreduktion man hade förväntat sig.
Surrogatet — kvarvarande maginnehåll — är förhöjt hos GLP-1-användare i studie efter studie, i olika länder, med olika metoder och i både diabetes- och viktindikation. På den punkten är litteraturen ovanligt samstämmig.
Utfallet — att maginnehållet faktiskt hamnar i luftvägarna — är inte avgjort. Yeo och medarbetare rapporterade i Gastroenterology 2024 en ökad risk för aspirationspneumoni i samband med endoskopiska ingrepp hos personer som använder GLP-1. Barlowe och medarbetare fann samma år i Clinical Gastroenterology and Hepatology ingen ökad aspiration vid gastroskopi hos patienter med diabetes. Metaanalyser som publicerats sedan dess pekar åt olika håll i utfallsfrågan medan de är eniga om surrogatet.
Det är den skillnaden som förklarar riktlinjebråket. Den som lägger tyngd vid surrogatet landar i att läkemedlet bör sättas ut. Den som lägger tyngd vid utfallet landar i att det inte bör det. Båda läser samma litteratur. De väger bara olika storheter mot varandra.
Amerikanska gastroenterologföreningen AGA tog ställning i frågan i en snabbuppdatering publicerad i Clinical Gastroenterology and Hepatology i april 2024: man avråder från att rutinmässigt sätta ut GLP-1 inför endoskopi. För den som är symtomfri och följer sedvanlig fasta — fast föda 8 timmar, klar dryck 2 timmar — bedöms undersökningen generellt kunna genomföras som planerat. För den som har kvarstående symtom från övre mag-tarmkanalen föreslås i stället antingen ultraljud över buken för att bedöma om magsäcken är tom, eller klara drycker dagen före undersökningen — men alltså inte att läkemedlet sätts ut.
Det är värt att notera att AGA:s tidsgränser ligger nära det den svenska koloskopiriktlinjen redan föreskriver av andra skäl: laxeringen ska vara avslutad senast 2 timmar före koloskopin, uttryckligen för att minska aspirationsrisken vid eventuell sedering. Rutinerna krockar alltså inte. Det som saknas är en svensk text som säger vad som gäller när GLP-1 läggs ovanpå dem.
Källor: Hashash JG, Thompson CC, Wang AY, AGA Rapid Clinical Practice Update on the Management of Patients Taking GLP-1 Receptor Agonists Prior to Endoscopy, Clin Gastroenterol Hepatol 2024;22(4):705–707. Sen S, Potnuru PP, Hernandez N et al, JAMA Surg 2024;159(6):660–667. Garza K, Aminpour E, Shah J et al, Am J Gastroenterol 2024;119(6):1081–1088. Silveira SQ, da Silva LM, de Campos Vieira Abib A et al, J Clin Anesth 2023;87:111091. Yeo YH, Gaddam S, Ng WH et al, Gastroenterology 2024;167(2):402–404. Barlowe TS, Anderson C, Sandler RS et al, Clin Gastroenterol Hepatol 2024. Den amerikanska multisällskapsvägledningen från 2024 refereras på sidan om GLP-1 inför operation.
På koloskopisidan ser konsekvensen annorlunda ut, och det är den skillnaden som gör den här sidan nödvändig vid sidan av sidan om operation. Här är den befarade följden inte en akut händelse under undersökningen. Den är att undersökningen inte kan göra det den var till för.
Mayo Clinic granskade journaldata för patienter som genomgick koloskopi vid 22 endoskopienheter på 18 av klinikens platser och jämförde 3 344 GLP-1-användare med 2 891 ålders- och könsmatchade kontroller.
Två förbehåll hör till siffran, och de är viktigare än siffran. Det första: 0,3 poäng är en liten förskjutning av ett gruppmedelvärde på en skala som går till 9. Det säger något om en population, inte om vad som händer vid en enskild undersökning, och det ger ingen grund för att förutsäga utfallet i ett enskilt fall. Det andra: både 6,1 och 6,4 är låga tal i absoluta termer, vilket avslöjar att materialet är en blandad sjukhuspopulation med inneliggande patienter, inflammatorisk tarmsjukdom och cirros. Den populationen liknar inte en svensk screeningkoloskopi, och de absoluta nivåerna går därför inte att flytta över. Riktningen är det som är överförbart. Nivån är det inte.
Sätter man ihop det blir slutsatsen enkel och obehaglig: en koloskopi med otillräcklig rengöring ger inte ett lugnande besked, den ger inget besked. Skillnaden mellan de två sakerna är svår att uppfatta för den som genomgått undersökningen, eftersom båda kan kännas som att man blivit undersökt.
Sverige har byggt sitt första nationellt samordnade cancerscreeningprogram, för tjock- och ändtarmscancer. Samtliga 21 regioner startade mellan april 2021 och september 2022, och införandet beräknas vara slutfört hösten 2026. Programmet omfattar då cirka 1,65 miljoner personer i åldrarna 60 till 74 år. Man kallas vartannat år, lämnar ett avföringsprov hemma, och vid positivt prov erbjuds koloskopi. Sverige använder könsdifferentierade gränsvärden — 40 mikrogram hemoglobin per gram feces för kvinnor och 80 för män.
Det gör att två stora populationer överlappar utan att någon har planerat för det. Åldersgruppen som kallas till screening är samma åldersgrupp där metabola tillstånd och GLP-1-behandling är vanligast. Och den som kallas är i regel symtomfri — hela poängen med screening är att undersöka den som inte har några besvär.
AGA:s besked vilar på att patienten är symtomfri: den som saknar kvarstående illamående, kräkningar eller uppspändhet bedöms generellt kunna genomföras som planerat. En screeningpopulation är per definition symtomfri i förhållande till det man letar efter — men det säger ingenting om läkemedelsrelaterade magbesvär, och det är dem enheten behöver få veta om.
Läkartidningens översikt av det svenska programmet är tydlig med vad effekten hänger på: deltagandet över tid och koloskopikvaliteten. I ett program byggt för att hitta förstadier är en undersökning med nedsatt upptäcktsförmåga inte en halvbra undersökning — den är ett annat test än det som utvärderades.
Ett tal ur samma översikt är värt att ha med, som motvikt mot en alltför enkel bild: i Stockholm–Gotlandsprogrammet var 2,7 procent av proverna positiva, och av dem hade 6,9 procent kolorektalcancer och 30 procent högriskadenom. Ett positivt prov betyder alltså oftast inte cancer — men koloskopin som följer är det steg där frågan faktiskt avgörs.
Källa: Pålsson B, Den nationella screeningen för kolorektalcancer — en översikt, Läkartidningen 2023;120:23026, publicerad 13 juni 2023, inklusive författarens kommentar av den 15 juni 2023 med hänvisning till Forsberg et al 2017.
PROAKTIV utreder behandlingen i sin helhet — metabol respons, kroppssammansättning och en plan för avveckling när det är rätt väg. En behandling med en plan går att förklara i förväg för den som ska utföra en undersökning.
Läs om avveckling Metabol utredningDet avgörs av endoskopienheten, inte av dig och inte av den här sidan. Det som går att säga är hur källorna ser ut. Den svenska nationella riktlinjen för koloskopiförberedelser, fastställd av Svensk gastroenterologisk förening 2022, nämner inte GLP-1 över huvud taget. Den svenska riktlinje som uttryckligen tar upp GLP-1 inför ingrepp är SFAI:s riktlinje för preoperativ fasta, och den är skriven för allmän anestesi och djup sedering — inte för en koloskopi med lätt sedering eller utan sedering. Internationellt har amerikanska gastroenterologföreningen AGA i sin snabbuppdatering 2024 tagit ställning mot att rutinmässigt sätta ut GLP-1 inför endoskopi. Det du ska göra är att berätta för enheten att du tar läkemedlet, helst redan vid bokningen, så att de hinner ta ställning innan du står där.
Genom samma mekanism som gör att man äter mindre. GLP-1-läkemedel bromsar magsäckens tömning, och det påverkar två helt olika saker vid en undersökning. Det ena är hur mycket som finns kvar i magsäcken vid en gastroskopi, vilket är en fråga om säkerhet under sedering. Det andra är hur väl laxeringen hinner arbeta igenom tarmen inför en koloskopi, vilket är en fråga om undersökningens kvalitet. De två frågorna blandas ofta ihop trots att de handlar om olika delar av mag-tarmkanalen, olika undersökningar och olika konsekvenser. Den fördröjda magsäckstömningen är dessutom en dokumenterad läkemedelseffekt, inte en biverkan i vanlig mening.
Frågan har två svar beroende på vad man mäter, och det är kärnan i hela diskussionen. Det som mäts som kvarvarande maginnehåll vid gastroskopi är konsekvent och kraftigt förhöjt hos GLP-1-användare i studie efter studie. Det som mäts som faktisk aspiration är däremot inte avgjort: Yeo och medarbetare rapporterade i Gastroenterology 2024 en ökad risk för aspirationspneumoni i samband med endoskopi hos GLP-1-användare, medan Barlowe och medarbetare i Clinical Gastroenterology and Hepatology samma år inte fann någon ökad aspiration vid gastroskopi hos patienter med diabetes. Ett kraftigt förhöjt mätvärde är alltså inte samma sak som ett proportionerligt förhöjt utfall. Det är också förklaringen till att riktlinjerna drar åt olika håll — de har vägt de två storheterna olika.
Riktningen är konsekvent, men skillnaden är liten på gruppnivå. Mayo Clinic jämförde 3 344 patienter som använde GLP-1 med 2 891 ålders- och könsmatchade kontroller vid 22 endoskopienheter. Det totala Boston Bowel Preparation Score var lägre i GLP-1-gruppen, 6,1 mot 6,4, och skillnaden kvarstod efter justering för typ 2-diabetes, inflammatorisk tarmsjukdom, hjärtsvikt, cirros, opioidanvändning, BMI, kön och inneliggande vård. Ingen skillnad sågs mellan olika GLP-1-preparat. Två förbehåll hör till: 0,3 poäng är en liten förskjutning av ett gruppmedelvärde och säger ingenting om vad som händer vid en enskild undersökning, och materialet är en blandad sjukhuspopulation som inte går att översätta rakt av till en svensk screeningkoloskopi.
Den nationella riktlinjen anger två kriterier och det räcker att ett av dem är uppfyllt. Endoskopisten poängsätter tre tarmsegment var för sig enligt Boston Bowel Preparation Score, och rengöringen räknas som ofullständig antingen om summan understiger 6 poäng eller om något enskilt segment får under 2 poäng. Det andra kriteriet är värt att lägga märke till: ett enda dåligt rengjort segment räcker, även om totalsumman ser acceptabel ut. Riktlinjen sätter också ett verksamhetsmål på minst 95 procents adekvata laxeringar vid första koloskopin, och anger att systematiskt förbättringsarbete bör inledas vid en endoskopienhet om andelen understiger 90 procent.
Undersökningen förlorar sin förmåga att utesluta det den var till för att utesluta. Den svenska riktlinjen anger att bristfällig tarmförberedelse är förknippad med drygt dubblerad risk för kolorektalcancer under koloskopiuppföljning, med lägre adenomdetektion, med fler ofullständiga koloskopier och med en sämre patientupplevelse. Det är därför konsekvensen på koloskopisidan skiljer sig i art från konsekvensen på gastroskopisidan: här är den befarade skadan inte en akut händelse under undersökningen utan ett resultat som inte bär den information det ser ut att bära. En koloskopi med otillräcklig rengöring ger inte ett lugnande besked. Den ger inget besked.
Det är i den situationen det berör flest människor. Sverige har byggt ett nationellt screeningprogram för tjock- och ändtarmscancer som beräknas vara fullt infört hösten 2026 och som omfattar cirka 1,65 miljoner personer i åldrarna 60 till 74 år. Man kallas vartannat år, lämnar ett avföringsprov hemma, och vid positivt prov erbjuds koloskopi. Poängen är att den som kallas i regel är symtomfri och undersöks just för att utesluta något — vilket gör undersökningens kvalitet till hela dess värde. Läkartidningens översikt av programmet är tydlig med att effekten hänger på två saker: deltagandet över tid och koloskopikvaliteten. Berätta därför om ditt GLP-1-läkemedel när koloskopin bokas, inte när du kommer.
Kallelsen kommer vartannat år mellan 60 och 74. Det är åtta tillfällen då samma fråga ställs på nytt, och den ställs av kalendern snarare än av patienten: hur länge ska den här behandlingen pågå? En behandling utan slutdatum betyder att varje framtida undersökning bär med sig samma extra övervägande, och att varje sådant övervägande måste göras av någon annan än den som beslutade om behandlingen. Det är inte ett argument för att sluta. Det är ett argument för att veta vad planen är, eftersom en behandling med en plan går att förklara i förväg för den som ska utföra undersökningen.
Källor: Svensk gastroenterologisk förening, Förberedelser inför koloskopi, nationell riktlinje fastställd 2022-04-28, baserad på ESGE:s riktlinje 2019 (Hassan C et al, Endoscopy 2019;51(8):775–794); riktlinjen nämner inte GLP-1-läkemedel. SFAI, Preoperativ fasta för vuxna och barn, uppdaterad 22 januari 2024. Hashash JG, Thompson CC, Wang AY, Clin Gastroenterol Hepatol 2024;22(4):705–707. Gala K et al, Quality of bowel preparation for colonoscopy in patients on glucagon-like peptide-1 receptor agonists, Gastrointest Endosc 2025;101:1068, med studiens resultat även redovisade av Mayo Clinic den 22 juli 2025. Sen S et al, JAMA Surg 2024;159(6):660–667. Garza K et al, Am J Gastroenterol 2024;119(6):1081–1088. Silveira SQ et al, J Clin Anesth 2023;87:111091. Yeo YH et al, Gastroenterology 2024;167(2):402–404. Barlowe TS et al, Clin Gastroenterol Hepatol 2024. Pålsson B, Läkartidningen 2023;120:23026. Atkin W et al, Lancet Oncol 2017;18(6):823–834, via den svenska riktlinjens referenslista. Sidan anger inga priser, ingen dosering och inget utsättningsschema.